Matsvinn och hållbarhet: Utmaningar och möjliga åtgärder

Matsvinn och hållbarhet är alltmer uppmärksammade ämnen i dagens samhälle. Den ideella organisationen Ätbart arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten kring både matsvinn och matfattigdom i Sverige och driver opinion i dessa frågor.

Livsmedelsverket publicerade i september uppgifter som visar att svenska hushåll slänger mat till ett värde av 14 miljarder kronor årligen. För en genomsnittlig individ motsvarar detta omkring 1330 kronor varje år - pengar som istället hade kunnat användas till
kurslitteratur, hyra eller roligare saker som exempelvis nästa sittning! Varje bortkastad matbit och krona räknas, och små förändringar i vardagen kan bidra till både ekonomiska besparingar och minskad miljöpåverkan. Data visar att klimatpåverkan från
matsvinnet globalt sett är större än från flygindustrin. Utsläppen från bortkastad mat uppskattas vara fyra till fem gånger högre än flygindustrins samlade utsläpp. Om matsvinnet var ett land skulle det rankas som världens tredje största utsläppare av växthusgaser, efter Kina och USA. Vill du veta mer om matsvinn? Se mer på Ätbart!

Vad är matsvinn?

Matsvinnet uppstår i flera led inom livsmedelskedjan, från jordbruk och transporter till detaljhandel och hushåll. Naturvårdsverket skiljer på oundvikligt matavfall, vilket till exempel är skal, ben och kaffesump, och onödigt matavfall, som matrester och oöppnade
matförpackningar. Det onödiga matavfallet är det som ofta kallas för matsvinn.

Livsmedelsverkets beskrivning av matsvinn är mat som går bra att äta men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Då matsvinnet sker i alla led kan åtgärder för att minska svinnet inte enbart fokusera på individen. Det krävs betydande insatser på systemnivå, såsom förbättrade logistiklösningar och teknikutveckling samt lagstiftning, policyer och ekonomiska incitament som motverkar resursslöseri i hela livsmedelskedjan.

Åtgärder och tips

Men för en gemensam minskning av matsvinnet kan vi alla bidra och vidta åtgärder i vår vardag. Några rekommendationer för att minska det egna svinnet är att:

1. Planera måltiderna. I studentboenden är brist på förvaring ofta ett hinder för att hushålla med både råvaror och rester. Att planera måltider för att inte få för mycket mat eller råvaror över är viktigt för att minska svinnet. Har man lagat för mycket mat eller tröttnat på att äta samma storkok kan att byta matlådor med andra bidra till både variation och minskat svinn.
    
2. Förstå bäst före-datumet. Bäst före-datum anger hur länge en vara förväntas hålla utlovad kvalitet, men produkten är ofta fullt ätbar även efter detta datum. Genom att använda alla sinnen för att bedöma om maten blivit dålig kan man undvika att svinna i onödan. Att förvara livsmedel på rätt sätt kan också göra att de står sig långt efter bäst före-datumet.
    
3. Undvik köpfällor. Kampanjer och erbjudanden kan fresta till större inköp än nödvändigt. Att köpa endast det som behövs minskar dock både matsvinnet och risken för att förlora pengar på stora inköp som i slutändan får slängas. Vill du ändå handla billigt prissänks ofta livsmedel med kort tid kvar till sitt bäst före-datum. Dessa varor riskerar att slängas av butiken om de inte säljs, att köpa dem kan både minska matkostnaderna och butikens svinn.
    
4. Handla lokalt och säsongsbetonat. Lokalt producerade råvaror i säsong är ofta billigare och har en lägre miljöpåverkan än importerade varor. Exempelvis kan du passa på att köpa billiga svenska äpplen på hösten.

Vill du stötta Ätbarts arbete?

Genom att stötta Ätbarts arbete bidrar du till en mer hållbar framtid. Ätbart är för närvarande nominerade till Änglamarkspriset, genom att rösta ger du ett viktigt stöd till deras verksamhet. Om Ätbart tilldelas priset, kommer prispengarna användas för att stärka arbetet med att sprida kunskap, stödja matbanker och uppmärksamma frågor om matsvinn och matfattigdom. Mer information om omröstningen finns här!