Hoppa till huvudinnehåll
Pedagogen till vänster och Felix till höger
Studietiden - ett longitudinellt äventyr eller en utdragen plåga?
Felix Larsvik

På Pedagogen vid Göteborgs Universitet studerar de allra flesta studenter under en längre period. De flesta program ger en tydlig framtida yrkesväg och många möjligheter. Samtidigt existerar den gamla klyschan ständigt i varje students bakhuvud, att tiden på universitetet är den bästa i livet, vilket ur alla rimliga hänseenden bör göra den värd att ta vara på. Jag har verkligen strävat efter att ta tillvara på den under den absoluta majoriteten av min studietid, men har den senaste tiden slagits av det faktum att jag inte riktigt har stannat upp och sett allt jag gjort. Hur tar du tillvara din studietid? Ger du dig chans att se allt du gjort?
 

För några dagar sedan, under förstrött TikTok-scrollande fastnade en video i mitt huvud, om en student som studerat vid universitet i sammanlagt fem år. Något avsevärt med videon var hur omedveten om sina egna privilegier avsändaren var. Dock är detta inte vad som gjorde videon minnesvärd, omedvetenhet om egna privilegium behöver jag nämligen sällan söka särskilt intensivt innan jag finner det. Nå, det som fastnade i huvudet var att studenten verkligen avskydde att studera. Den naturliga frågan jag ställde mig då var- vad eller varför höll sig personen kvar på universitetet en så pass lång tid?


För fem år är inte en kort tid. Det är exempelvis så länge som en ämneslärarstudent som riktar in sig på arbete i gymnasiet spenderar vid Göteborgs Universitet innan den kan titulera sig färdig ämneslärare. Har du någon gång funderat på vem du var för fem år sedan, och hur mycket du förändrats på den tiden? För fem år sedan hade jag precis börjat fundera på att bli lärare. En osäker, ångestdriven diversearbetare som längtade till äventyr utomlands, utan att ha det minsta grepp om hur komplicerat det livet är. Det är en annan historia, men min poäng är att väldigt mycket sker under fem års tid, vilket är en stor anledning till att ta vara på tiden.


För även om klyschor onekligen är frustrerande och uttjatade, finns det ofta någon slags sanning bakom. Hade jag inte “tagit vara” på studietiden hade jag troligtvis inte varit kvar på Pedagogen sedan hösten 2018, när jag tog mina första stapplande steg nerför trappan till min första föreläsning i salen döpt efter Kjell Härnqvist. Jag har haft ett finger med i spelet i de flesta delar av föreningslivet på Pedagogen, från att vara med och starta upp en feministisk förening till att planera och genomföra en insparksperiod för nya studenter. Detta har förgyllt min studietid till den grad att den snart består av rent guld.


Något jag är sämre på att göra, som jag försöker tänka på, är att stanna upp och uppskatta vilket otroligt stort värde denna guldklimp har givit mig. Ett värde jag aldrig hade uppnått om jag enbart såg studietiden likt personen på TikTok, som enbart stod ut med den. När världen vänds upp och ner, som den gjort den senaste tiden med krig i Europa, för att inte tala om hur pandemin åstadkom liknande katastroftankar, kan det vara svårt att uppskatta sin vardag. Att då stanna upp, fundera på vad som ger värde i dagsläget, är något som inte bara jag, utan även du, vad du än gör för att förgylla din egen studietid här i Pedagogens korridorer och klassrum, borde göra lite oftare. 


Felix Larsvik